VANDRINGAR MED LAU.
Alfred Lau. En av vår tids mest berömda växtjägare. I händerna hans eget fynd, en av de 22 växtarter som
bär hans namn: Echeveria lauii, daggecheveria, elegantast av alla echeverior. Han har som ingen annan under ett långt liv genomkorsat Mexikos och Sydamerikas outforskade skogar, berg och slätter. För det mesta till fots. Övernattat i grottor och under träd. Överlevt jordbävningar och översvämningar. Allt för att leta efter växter som ingen tidigare vetat om.
Vi kände till honom genom hans berättelser i ’Cactus and Succulent Journal’ (of America). Han brukade hävda att han hade ett särskilt sinne för att spåra okända växter. En särskild känsla för vad som kunde gömma sig i den terräng där han befann sig.
Ett exempel. Rosenrosett. Tacitus bellus. (Alt. Graptopetalum bellum).
Året var 1972. Platsen delstaten Chihuahua, Mexiko, på gränsen till USA i nordväst. Höjd ö.h. 1480 meter.
Om detta fynd berättar Lau att han under en expedition i Anderna hade haft en dröm. En underbar blomma hade uppenbarat sig för honom. I en grotta högt uppe i ett berg.
Många år senare hade drömmen blivit verklighet. Under en vandring i bergskedjan Sierra Obscura i nordvästra Mexiko fick han syn på grottan han drömt om. Högt där uppe i ett berg. Han klättrade upp. Mycket riktigt. Där fanns den underbara blomman. Lika vacker som i drömmen.
Tacitus bellus blev en sensation. Det sades att den hade de vackraste blommor man hittills sett på en suckulent växt. (Invändning: vår egen ökenstjärna, se HÄR.)
Ett annat av Laus fynd som fått hans namn är Epiphyllum lauii, som vi hittade i hans trädgård tillsammans med Odontoglossum coronarium.
och många andra epifyter, både trädlevande kaktusar och orkidéer.
INTE LÄTT ATT HITTA.
Vi fick kontakt med Lau genom Charles Glass, berömd amerikansk botanist som då ledde ett nationellt projekt norr om Mexico City, i San Miguel de Allende.
Telefonkontakt.
Visst var vi välkomna på besök. Vi hittade honom hundra mil därifrån i Fortin de las Flores söder om Mexico City. Vi var tvungna att köra rakt igenom Mexico City.
Inte lätt. Till slut hyrde vi en taxi som lotsade ut oss till stora vägen mot Vera Cruz på ostkusten.
Han var upprörd när vi kom. Han hade blivit anklagad för ett förfärligt brott. Att ha utrotat en utrotninghotad kaktus: Mammillaria napina. En grupp kaktusspecialister hade letat genom växtplatsen. Inte en enda napina.
INGEN NAPINA.
Alla visste att Lau samlade frön som han sedan sålde i Europa. Utrotningshotade arter är särskilt attraktiva. Deras frön dyra. Han måste ha utarmat arten, menade specialisterna. En sådan skam för skrået.
Växtplatsen var Laus eget fynd. Han hade upptäckt napinan där för över 40 år sedan. Och registrerat den:
”Field number: L 1038
Collector: Alfred Bernhard Lau
Species: Mammillaria napina
Locality: Tehuacan, Puebla, Mexico
Altitude: 1700-2000m
Date: 13/3/1975
Notes: together with Mammillaria conspicua, Coryphantha pallida, Mammillaria pectinifera.”
PÅ VANDRING MED LAU.
Utrotad, sa Lau. Inte alls. En sådan förolämpning. Helt fel. Den har det forfarande bra där den växer.
Han måste dit. Han måste ha bevis! Ville vi följa med?
Nästa dag började i bil. Nittio minuter. Sedan en rask promenad över grus och sten. Nära två timmar. Lau i nystruken vit skjorta, grå byxor med pressveck, blänkande svarta lågskor. Genom agavesnår och opuntiabarriärer, full fart, inga pauser .
Till slut. Jovisst, där var den. Mammillaria napina. En liten spridd samling, bara en blommade vackert.
Ta en bild.
Det var då vi såg den.
(Den är med i bilden ovan. Rakt framför blommorna).
En liten drake.
Nina tog den i handen. Tord fotograferade. Världens minsta lilla drake.
Sätt tillbaka den försiktigt, sa Lau. Det är den som vaktar Napinan, tack lille vän.
Vi stannade hos Lau i fyra dagar. Med två lugna vandringar i kaktuslandet.
När vi sedan skickade en beställd artikel om Lau till Flora i Hamburg, hade de ångrat sig. Lau var en alltför kontroversiell person. Hans rykte som utrotare hade nått dem. Tillsammans med ännu värre rykten. Allt falskt.
Vi förklarade. Flora ångrade sig igen och publicerade. Bra gjort, redaktionen.
Nyfiken på Lau? Mycket att läsa och se på hittar man på nätet. Kolla HÄR.
Bilder som Lau tog med vår kamera.
