EN VÄRLD AV VÄXTER.
I hela världen finns det runt tre hundra tusen olika växtarter. Med de mest olika egenskaper, beroende på var de växer. I snustorra öknar, i ångande regnskogar, i iskalla fjäll.
Vi har alltid tänkt: bland alla dessa gömmer det sig många som är som skapade för oss och vår tid. Som inte önskar sig någon bättre växtplats än våra moderna hem. Som kan trivas hos oss moderna människor med våra speciella livsformer.
Några känner vi förstås redan. Några få. Det måste finnas fler, många fler.
Vi har ägnat många år åt att leta efter dem. Här är de vi har hittat och fäst oss vid. De är många. Kända och okända. Tåliga, långlivade, en del nästan oförstörbara.
Och så det nya för vår tid: att vi har tillgång till världens största handelsplats.
INTERNET.
Där är ovanliga växter vanliga. Och långt ifrån okända. Ofta tillhör de en lång tradition bland hängivna växtmänniskor. Länge har de varit botaniska rariteter förbehållna ett fåtal entusiaster. Idag är de tillgängliga för alla genom nätet. Det är bara att söka på det botaniska namnet.
Tack Linné.
Allt finns. En rikedom inom räckhåll.
På nätet finns växter från hela världen. Som frö, som stickling eller som färdig planta. Vi är att gratulera. Vi lever i en ny tid.
VÅRA SUPERFYND. 1.
VÄRLDENS BÄSTA FÖNSTERTRÄD, TÅLIGAST OCH VACKRAST.
Smeknamn:
LILLA JÄTTEN
En svår fråga att svara på. Men trevlig:
-Ni har så många växter, vilka tycker ni bäst om?
Det var ett barnbarn, 8. Lisa. Hon sa:
-Tänk att det brinner. Ni kan bara rädda några stycken. Säg fem.
Lättare med femti, försökte vi.
Till slut fick vi samman fem. Det löste sig när vi kom på vad vi skulle kalla dem: Våra superfynd.
Ett superfynd hade vi redan. En superväxt. Och fynd.
Vi hade haft det i över trettio år. Här är det till vänster.
SUPERTRÄDET.
Namn JABILY. Operculicarya decaryi. Ålder 28 år, höjd 63 cm över krukkanten, stammens största omkrets: 32 cm. Vårt älsklingsträd. Det har allt vi önskar oss:
Det ser ut som ett riktigt träd fast i litet format.
Det kommer från rätt klimat.
Det har den rätta uthålligheten.
Sköter nästan sig själv.
Vi startade upp vårt träd från 
stickling. Sedan har det vuxit snällt, hela tiden i ett fönster mot söder med delvis skugga.
FYNDET.
Vi hittade Lilla Jätten i Aalsmeer, Holland. Den årliga växtutställningen. En monter proppfylld med småträd i kruka, samma växtslag, olika former. Från Israel. En ny växt på marknaden, varsågoda. Kallas Jabily.
Motvilligt gav de oss en stickling. En. Bara en.
Så kom det till oss, världens bästa, tåligaste och vackraste fönsterträd.
VÅRA SUPERFYND. 2.
Smeknamn:
SPRALLIGA TROLLET
Lisas favorit var Spralliga Trollet. Vår också. När vi såg på det kunde vi inte hålla tillbaka ett leende. Här skolar Lisa chiliplantor.
Det lilla trädet hade varit hos oss i över 20 år, men först de sista åren antagit sin lustiga form. Mer eller mindre av sig självt. Se utvecklingen HÄR.
SUPERTRÄDET är ett Flaskljus, Plectranthus ernstii och ganska nytt på marknaden. Det är extremt lättodlat men tillhör ett svalare klimat än de andra växterna häromkring som är tropiska.
se HÄR
FYNDET.
Sydafrika, Kapstaden, Kirstenbosch National Botanical Garden. Vi fick en stickling. 
Och det var inte vilken stickling som helst, utan en nästan helig, liten kvist.
Helig?
Jo, kvisten kom från själva originalfyndet från år 1977. Det var då som botanisten Ernst Jaarsveld upptäckte växten vid sydkusten och såg dess potential. Det är av denna Ernst som växten fått sitt artnamn: Plectranthus ernstii. Mer om detta; Se HÄR.
Det svenska namnet är flaskljus. Idag har växten hunnit till Sverige. Man brukar hitta den exempelvis på Tradera. Ett par tior för en stickling.
VÅRA SUPERFYND. 3.
Smeknamn:
SKJUTIVÄG.
Så spännande. Som några vildvuxna palmer med märkvärdiga blommor, bleka gula solar som strålar åt alla håll. En ljuvlig prydnad. Och så otroligt lättskött.
NI SOM INTE VET HUR MAN GÖR.
Att hålla växter i kruka där hemma, visst är det är något av en konst. Ni barn, ni många vuxna, ni som tvekar om hur man gör, ni vill kanske lära er ett och annat. Som vi fått göra.
I så fall:
Här har ni Dorstenian. I särklass bästa läroväxten.
Mera lättstartad och mera driftsäker än någon annan växt vi känner.
LÄTT att skaffa, särskilt genom frö.
LÄTT att så.
LÄTT att hantera som nyfödd, tjock och stadig.
LÄTT att ha genom åren, perfekt i en vanlig lägenhet, stryktålig som de stryktåligaste.
SKJUTIVÄG. Gör skäl för sitt smeknamn. Ivrig skytt. Små, små frön åt alla håll. På bilden: just nu är en mängd frön på väg att fyras 
av. De har en skottvidd på omkring två meter. De växlar mellan tre färger, från gult, över grönt till rött. (Som vi förstärkt i shopen).
De röda fröna är precis mogna. De kommer att skjutas iväg inom en timme.
FYNDET.
Botanisk Have, Köpenhamn. I det långa växthuset för kaktus och suckulenter. Där var den. Dorstenian i all sin strålglans.
-Ett fynd från Jemen, sa Jörgen Damgaard, trädgårdsmästare där och vår mentor under många år.
-Insamlad under 1700-talet. En dansksvensk expedition. Vill ni ha frön?
-Ja, tack.
Därmed ett fynd också för oss.
EN FÖRSKÄCKLIG HISTORIA. Den svenske botanisten som hittade dorstenian och registrerade den var Peter Forsskål, Linnés favoritlärljunge. Han dog strax därpå av strapatserna i öknen. Ålder 31 år. Begravdes, grävdes sedan upp på natten av den utfattiga befolkningen som stal det enda han hade av värde: kistan.
Ännu värre: de insamlade växterna, flera tusen, som han skickat till Linné kom aldrig fram. När de anlände till Köpenhamn på väg till Upsala. så stals de av danskarna och införlivades i de danska botaniska samlingarna. Mer om detta Se HÄR.
VÅRA SUPERFYND. 4 och 5.
Nästa två.
Vi släpper nu greppet om våra Superfynd för ett tag. Begreppet är tillkommet som en lek även om det visat sig hålla genom åren för alla de fem superfynden. Första klassens krukväxter. De står kvar hos oss, trivs med tillvaron och gläder oss.
Problemet är bara att begreppet är så exkluderande. Alla de andra växterna vi berättar om, är de varken Super eller Fynd?
Visst är de. Det vimlar av dem. Både och eller antingen eller.
Så nu lämnar vi barnspråket. Fast vi har ju två superfynd kvar. De återkommer vi till efter hand.
Länkar för den otålige. De två är:
4. Blåljus. ( Silverchirita). Se HÄR
5. Tusenhjärtan. (Dioscorea). Se HÄR.
VACKER SOM EN BRUDBUKETT
TÅLIG SOM ETT OGRÄS.
En orkidé? Som ett ogräs? Vem kunde tro det?
Vi har haft många orkidéer genom åren. Denna har varit hos oss längst. I över fyrtio år. Detta är dess blomning under dess tjugofjärde år. Med nitton blommor. Väldoftande.
Det är en laeliocattleya, en av väldigt många korsningar mellan Laelia och Cattleya.
Den är som gjord för ett modernt boende. Rätt klimat, rätt uthållighet och inte minst, ja, se på den! Vilken skönhet!
Man brukar säga att ju vackrare en blomma är, desto ömtåligare är den. Med denna orkidé är det tvärtom. Den är stryktålig som kirskål. Svårt att tro på, men sant.
Den råkade ut för en olycka för några år sedan. Föll i golvet. Gick i bitar. Vi plockade upp bitarna och satte dem i en ny kruka. Året därpå blommade den igen.
Namn; x Laeliocattleya Okarchee ’Dark Thunder’. Inget svenskt namn.
FRÅN BÖRJAN. Vi var nybörjare, visste ingenting om orkidéer. Men ville lära oss. Kontaktade Uno på Åkerös Orkidéer i Västervik. Bad honom skicka sina tre tuffaste orkidéer. Tack Uno.
Två klarade vi inte alls. Men den tredje! Okarcheen! Dess skönhet är förstås dess egen förtjänst, inte vår.
Att odla orkidéer är en stor konst, vi har beundrat fantastiska exemplar på utställningar och hemma hos odlare. Men vi har bara lyckats med ett litet fåtal hemma hos oss. De tappra tio. Orkidéer är inte vår starkaste sida.
Showtime 1.
Vad är vackert?
Vad är skön konst?
Växten här är en sköldpeperomia, vanlig i handeln.
Visst är den vacker.
Visst kan man kalla den skön konst.
Vi kan.
Bladens form: alla dessa hjärtan.
Bladens färg: gröna, glänsande.
Det flottaste bladet i mitten, som ett moderblad. De andra bladen i en krans runt omkring, harmoniskt mitt emot varandra.
Inga stela, exakta mått. Allt skapat av växten själv. Med lite hjälp av en lycklig slump.
Naturens egen sköna konst. Peperomia polybotrya.
Showtime 2. Världsunik.
En av våra mesta älsklingar. Och äldsta.
Världsunik.
Namn: Euphorbia cylindrifolia.
Naturens eget konstverk. I en egen kruka. Tillverkad bara för den. De slingrande grenarna vilar bekvämt på krukans breda brätte.
Den var en av fyra euforbior vi fick av Frank Horwood på Abbey Gardens i Santa Barbara. Alla rariteter. Utrotningshotade, förstås. Se CITES Appendix 1.
Frank var den tidens främsta expert på Madagaskars euforbior.
Ta väl hand om dem, sa han. Visa upp dem. Berätta om dem.
Mer om de fyra HÄR.
Cylindrifolian blommar ett par månader varje sommar. Det har den gjort hos oss i över 40 år.
Showtime. 3.
Detta är inte världens vackraste ökenros.
Långt ifrån. Se HÄR.
Men det är vår egen vackraste. Och vi tycker att av alla våra blommande växter är denna den allra vackraste.
Varför?
Mest därför att vi har kämpat med den sedan vi sådde den för snart 10 år sedan. När den efter fem år visade sina första blommor på sin högsta slingrande stam så var det en succé.
Äntligen!
Och så nu på tionde året! Vilken skönhet med sina svävande blomflockarna på höga stänglar! Naturens eget eleganta konstverk.
Och titta sedan på de lägre stänglarna med sina gröna bladsrosetter. De tre främsta är fulla av knopp.
Botaniskt namn: Adenium obesum. (Obesum = fet).
Svenskt namn: ökenros.
Showtime. 3 +.
Extra! Extra! Prinsessan har blivit drottning.
Detta väntade vi oss inte. Men så nu efter ytterligare 2 år, i april, hände det. Varje grenspets på vår ökenos hade satt knopp. Massor med knopp.
De första slog ut i maj, I juni var hälften av grenarna i blom. (Bilden tagen den. 10 juli.) Med strålande fortsättning i juli – augusti.
De, sista blomman satt där ensam i september. Vi såg den som ett löfte. Nästa år skulle vår ökenros blomma igen. Ännu vackrare.
Antalet blommor när bilden togs: sextiofyra = 64. (Noga räknade.) Första räkningen, se bilden ovan: 25 blommor.
Önskas frön? Se HÄR
Showtime. 4.
TVÅ SKÖNA MONSTER – BROTTAS.
Eller:
EN KÄRLEKSFULL OMFAMNING.
Man kan gärna kalla denna skulpturala växtkropp för naturens eget konstverk. Och man kan tycka mycket olika om vad konstverket föreställer. Allt beror på vad man önskar att se.
Själva ser vi den som en kär följeslagare under över 40 år. Och vi ser att den är frisk och sund och att den just nu sätter knopp för att bli den slingerväxt som den egentligen är.
Det är en berömd växt. En typisk samlarväxt som dyker upp i olika former på växtutställningar.
Fockean upptäcktes i Sydafrika på 1770-talet av Carl Peter Tunberg och beskrevs första gången av Linné under namnet Fockea edulis.
Edulis betyder ätlig.
Det är denna ärlighet som gjort den så berömd. Den har fungerat som reservproviant för alla dem som behövt livnära sig i den karga ökenliknande miljö som dominerar södra Afrika.
De engelska invandrarna kallade den Hottentott bread. Hottentotternas bröd.
Den var inte lätt att hitta. Tänk på den som en jättepotatis ofta helt dold under jorden. Bara döda kvistar och vissna slingergrenar visade var den fanns. Rätt kunskap om Fockean var ofta skillnaden mellan liv och död.
Vi berättar mera om den längre fram under rubriken KAROO. Klicka HÄR. Där finns också bild på hur monstret gömmer sig.
Vanliga växter på nytt sätt. 1
En liten skog av Natascha.
Ficus x ’Natascha’ är en vanlig krukväxt. Den har funnits i handeln sedan decennier. Med sina ganska små blad och sitt graciösa växtsätt är den ett fint material om man vill forma en växt till något mera än det vanliga. 
Till ett litet träd, en dunge, en liten skog.
Det märkliga är att ’Natascha’ verkar trivas med situationen. När några är tillsammans växer de stadigare och mera harmoniskt än en och en. (Flera exempel i fortsättningen. Mest lyckad är )
Det finns flera småbladiga fikusar att välja på, men ännu är Natascha vanligast.
Den lilla dungen här intill är fjorton år gammal. Vi startade upp den med några småplantor.
FRÅN BÖRJAN. 
Steget till den färdiga dungen kan verka stort, men nej. Det gäller mest att ha tålamod och veta litet om vad de små plantorna tål, hur långt de låter sig formas. ’Natascha’ är enastående lättskött och formbar.
Vi berättar hur det gick till när vi odlade fram den lilla skogen. Steg för steg. HÄR
Vanliga växter på nytt sätt. 2.
FÖR ETT ANNAT KLIMAT: VÄXTHUS, UTERUM OCH BALKONGER. FROSTFRITT.
Total makeover. Paradisträdet från dagis.
Det mest försummade paradisträd vi stött på var på väg till komposten. Försummat i åratal. Oälskat.
Halvdött. På våra barnbarns dagis.
Till komposten? Vi mumlade något om att det kunde räcka med lite vatten.
Ville vi ha trädet?
Ja, tack.
Vi såg det som en utmaning. Vi tänkte oss en bildserie för en tysk tidning som vi arbetade för, Flora, Hamburg.
Vi skar tillbaka det brutalt. Vi kände arten. 
Vi visste vad den tålde. Och behövde. Vi ville visa hur lätt en växt kan låta sig formas. Hur den kan svara upp nästan med tacksamhet.
Vi följde dess utveckling och styrde den tålmodigt. Vi ville att den skulle se ut som ett naturligt och välskapat träd. Kraftiga stammar och ett elegant grenverk. Och helst: en praktfull blomning.
Det skulle leva upp till sitt namn:
Paradisträd.
Elva år senare tog vi sista bilden i vår serie. Bilderna och receptet finns HÄR.
Förmedling av kunskap, fytoskönhet i olika former, stimulans att umgås med levande växter under flera årtionden, allt förpackat i en synnerligen vacker hemsida.
STORT TACK Tord säger Hartmut Karl Schüssler forskande senior och beständig Alnarpare
Odlar mycket växter och har träffat Tord och hans hustru några gångerHar deras underbara bok.Hjärtligt tack för mycket lärdom om dessa skönheter
Kjære Tord
Kom over denne omtalen ved en tilfeldighet. Fantastisk at du fortsatt et så aktiv. Trist å erfare at Nina er død. Men du bor fortsatt på Lerberget? Husker med glede mitt besøk hos dere og den fantastiske fiskesuppen med stjerneanis. Bruker oppskriften alltid og bringer den videre.
Hadde vært fantastisk å møte deg igjen.
Hilsen gammel kollega og partner,
Björn Beining – fra Spania
Makalöst fina växter och lyckad formgivning. Jag har flera – Plecanthrus ernstii. Portulacaria Afra (Ny) Baobab – nysådd – den grpr långsamt, Redwood (Metassquoia. Jag är mest imponerad av ere Plecanthrus som jaj haft i närmare 20 år men har just nu ingen riktigt stor men en dunge har jag börjat skapa . Jag har mycket att lära mig. Googles bildsök (växtens namn + bonsai) kan ge fina foton men även skötselråd!
Hej Tord, vill gärna fråga om Claes, vi var goda vänner, inte jättetighta men hördes av ibland. Hade precis innan han ”avvek” bestämt möte där jag skulle få sticklingar av en ficus nerifolia som du oc h din hustru fick i Tyskland da Zumal. Av en slump fick jag också veta av Bengt Mårtensson , Paletten i Malmö, att ni är väl bekanta. På den plantskolan har jag hängt och kikat sedan jag var i kanske 7-årsåldern då var det ju Bengts föräldrar som drev den, nu är sonen Klaus mkt engagerad. Vet ju att du och Claes var mkt goda kamrater, var tog Cecilia vägen har sökt henne via Claes infosida men inget svar. Ursäkta om jag besvärar men jag vill ju så gärna veta, jag är inte bara nyfiken utan vill veta. Både Claes och Rolf.P var med vid folkhögskolekurser som Svenska bonsaisällskapet höll i Jämshög på 1980-talet. Dun och jag har settsmkt hastigt när vi anordnade årsmöte på Norrvikens trädgårdar ngn gång på 80-talet. Vår ordförande då hette Börje Duvell och han presenterade mig för dig. Svara om du har lust. Respekterar om du inte vill svara. mvh Bo