DEN SKONA KONSTEN ATT FÖRÖKA.

OCH STICKA.

Examensprov i förökningsskolan:

Ett fönster fyllt med palettblad, alla olika hybrider, med egna färger, mönster och former.
Fönstret hittade vi hemma hos Christa Holm, författare och fotograf med växter som specialitet.
Här står bara palettblad: Plectranthus  scuttelarioides. Ett släkte känt för sina många brokiga hybrider, Dessutom känt för att det är lätt att föröka, både med frö och stickling. Rekordlätt.
Och hur är palettbladet att beskära? Dvs skära tillbaka så att den håller formen. Jo, rekordlätt det också..
Och lägg märke till alla krukorna i fönstret, De kommer från samma tidsepok, femtitalet, och är som gjorda för palettblad som hade  sin första storhetstid dä.
Så skickligt Christa. En fulländad komposition. Så vackert.
Det var den sommar Christa testade palettblad. Hon hade sått ut de allra flesta av de fröpåsar som fanns i butikerna. Och tagit sticklingar av alla plantor hon funnit omkring sig  Bakom huset i mild skugga stod allla de hybrider, som inte fått plats i fönstret. Mellan tjugofem och trettio stycken.
.
ENKLASTE ENKLA. ETT TOPPSKOTT  I  VATTEN.
 Skär av en topp, ta bort de nedersta bladen. Nu är sticklingen färdig. Sätt den i ett glas med vatten. Inget mer att tänka på. Jo, att fylla på med vatten. Sticklingen dricker. Och vatten avdunstar.
Om man någon gång skall sätta en stickling i vatten så är det av ett palettblad.
Showtime!
I glaset startar nu föreställningen. Små vitgula nosar börjar titta ut från stjälkarna. Rötterna är på gång. Dag för dag kan man följa utvecklingen. Här går det fort. Efter några veckor bildar de ett nystan som på bilden. Ett verkligt flott skådespel.
Sen som vanligt, ner med rötterna i en kruka med jord. Vattna. Och för säkerhets skull, sätt ner alltsamman i en plastpåse med stagpinnar.  Rötterna måste få vänja sig vid sitt nya medium, jord.
För den vanliga metoden att sticka direkt i jord, klart det går snabbare. Men så tråkigt.  Hur det annars går till, kolla på hibiskus HÄR.

SÅDD. 4  STEG.
1. 
Fröna till blomsternässlorna är små, svarta och hårda. De ligger här med några rosa blomblad från växten de kommer ifrån. De är så små att man måste strö  dem över jorden när man sår.
De större fröna tillhör Basella alba, Malabarspenat. Läs mer om basellan längre fram i sidofältet.

2.  Breddsådd. I motsats till radsådd så strör man fröna över såjorden. Man myllar ner dem lätt och vattnar. Resultatet blir en kulle av tätt sammanvuxna småplantor. Vänta inte längre än som på bilden. Nu är det dags att att ta plantorna isär, välja de starkaste och plantera dem i egna krukor.

3.  Plantor från breddsådden, nyskolade för några veckor sedan. Sortnamn: De tre utvalda kommer från en påse med blandade frön tillhörande Wizard-serien. Längst bak W. ’Jade’, vänster fram W. ’Rose’,  höger W. ’Scarlet’. En annan vanlig serie är ’Rainbow’ med massor av sorter.

4. Här har vi breddsått en enda sort.  Ganska glest med frön, o har inbte tänkt slola planotna itan få dem att växa upp tillsamman som en enda prunkande växt.

 

 

EN ETTÅRING FÖR MÅNGA ÅR. CHILI.
Det var länge sedan chili blev bofast hos oss. Vi har den först som prydnad i fönsterkarmen och sedan som krydda i matlagningen. När vi hittar en sort som passar oss, dvs med lagom styrka, runt 5, så använder vi den under vintern men sparar alltid en frukt  till våren och sådr fröna.  På så sätt har vi fått fram de sorter som vi har sedan många år.
På bilden grön Jalapenjo styrka 5, den har vi kvar, tillsammans med röd Habanero, styrka 10, som vi inte har kvar, för stark för oss.
Vår senaste hittade vi på Plantagen. På etiketten: ”Ökologisk Chili, ’Bonsi’, styrka 7”, Vi har läst vidare att den kommer från Umbrien i Italien och är en typisk mini-chili. Frukterna är jättesmå. bara 1,5 cm. långa.  Det är nog med ett par frukter för att få en måltid med sting.
Tanken är att den skall ersätta en annan mini, den på bilden, vars namn vi inte känner, men har haft i många år.
Chili är en ettårig växt, dvs vi sår den på våren, den blomstrar om sommaren och vissnar om hösten. Men då har den både blommat och bildat tjocka frukter fulla med frön som vi sår nästa vår. På det sättet blir ettåringen en växt för många år, nästan en perenn i fönsterkarmen.
Radsådd. Passar till frönas storlek,Man brukar säga att frön skall sättas på ett djup som är tre gånger fröets tjocklek. Chilifrön gror jättelätt.
Jord? Jo vi blandar tvättad sjösand med vanlig såjord, hälften hälften.
Och sedan? Jo, när plantorna trängs med varandra är det dags att skola dem. Med lite lagom små fingrar går det lätt att att få dem på plats.
Lisa har sått sex frön i en kruka.. Nu trängs de, dags att ta upp dem och ge dem egna krukor. Och då naturligtvis använda vanlig planteringsjord. Hon väljer inte vilka krukor som helst bara sådana med hål i bottnen. Om man vattnar för mycket kan vattnet lätt rinna ut 
den vägen.

DEN SKÖNA KONSTEN ATT SÅ.
Ett frö har vaknat. (Rosenböna, Phaseolus coccineus).  Nu följer det sitt inbygda program: Det sträcker ett par blad uppåt, hjärtbladen, och en tjock rot neråt. Alldeles av sig själv.
Frön väcks av vatten. Men: temperaturen är också viktig för att fröet skal gro. När vi sår tropiska växter håller vi omkring 24 grader.
Men nu är det inbygda programmet slut. Bladen och roten måste börja arbeta på egen hand. Bladen skall lapa in ljus och suga upp en gas ur luften, koldioxid. Roten skall ta upp vatten ur jorden. Koldioxiden och vattnet innehåller de grundämnen som växten bygger upp sig av. Ljuset ger energi till byggandet.
Vi är väldigt förtjusta i att så. Ett enkelt och billigt sätt att skaffa växter. Bästa sättet att lära känna dem. Genom åren har vi sått och drivit upp ett stort antal av de växter vi berättar om här på sidorna. Vi har nästan alltid någon sådd på gång.

 

tid för anticimex 6 dec 8-12.

UTÖVER DET VANLIGA – SOM SKÖN KONST