DEN SKONA KONSTEN ATT FÖRÖKA.

OCH STICKA.

Examen i förökningsskolan:

Ett fönster fyllt med palettblad, alla olika hybrider, med egna färger, mönster och former.
Kunde ha varit ett examensprov i någon skola för inomhusodling: så många olika sorter, så jämnstora, så välodlade, så vackert planterade i krukor från samma tidsepok. Högsta betyg.
Nu var det i stället vardag hemma hos Christa Holm, författare och fotograf med växter som specialitet. Men visst var det en sorts skola hon gick i. Hennes egen. Hon hade bestämts sig för att lära sig allt om odling av palettblad.
Nu var fönstret på sin höjdpunkt. Så skickligt Christa. En fulländad komposition. Så vackert.
Detta var den sommar lärandet skulle ske. Hon hade sått ut de allra flesta av de fröpåsar som fanns i butikerna. Och tagit sticklingar av alla plantor hon funnit omkring sig  Bakom huset i mild skugga stod allla de hybrider, som inte fått plats i fönstret. Mellan tjugofem och trettio stycken. Alla vackert odlade förstås.
Nu var hon  jättenöjd med palettblad, Plectrathus scuttelarioides, Hon var imponerad av alla färger, mönster och former. Och av hur lättodlade de var, både att så och sticka. Rekordlätta.
Och att beskära? Dvs. skära tillbaka så att de håller formen. Jo, superenkelt.
.
ENKLASTE ENKLA. ETT TOPPSKOTT  I  VATTEN.
 Skär av en topp, ta bort de nedersta bladen. Nu är sticklingen färdig. Sätt den i ett glas med vatten. Inget mer att tänka på. Jo, att fylla på med vatten. Sticklingen dricker. Och vatten avdunstar.
Om man någon gång skall sätta en stickling i vatten så är det av ett palettblad.
Showtime!
I glaset startar nu föreställningen. Små vitgula nosar börjar titta ut från stjälkarna. Rötterna är på gång. Dag för dag kan man följa utvecklingen. Här går det fort. Efter några veckor bildar de ett nystan som på bilden. Ett verkligt flott skådespel.
Sen som vanligt, ner med rötterna i en kruka med jord. Vattna. Och för säkerhets skull, sätt ner alltsamman i en plastpåse med stagpinnar.  Rötterna måste få vänja sig vid sitt nya medium, jord.
Den vanliga metoden att sticka direkt i jord, klart det går snabbare. Men så tråkigt.  Hur det  går till, kolla på hibiskus HÄR.

SÅDD. 4  STEG.
1. 
Fröna till blomsternässlorna är små, svarta och hårda. De ligger här med några rosa blomblad från växten de kommer ifrån. De är så små att man måste strö  dem över jorden när man sår.
De större fröna tillhör Basella alba, Malabarspenat. Läs mer om basellan längre fram i sidofältet.

2.  Breddsådd. När man strött ut fröna över såjorden myllar man ner dem lätt och vattnar.   Resultatet blir en kulle av tätt sammanvuxna småplantor. Vänta inte längre än som på bilden. Nu är det dags att att ta plantorna isär, välja de starkaste och plantera dem i egna krukor.
De är förvånansvärt oömma.

3.  Plantor från breddsådden, nyskolade för några veckor sedan.   De tre utvalda kommer från en påse med blandade frön tillhörande Wizard-serien. Sortnamn: Längst bak W. ’Jade’, vänster fram W. ’Rose’,  höger W. ’Scarlet’. En annan vanlig serie är ’Rainbow’ med massor av sorter.

4. Här har vi breddsått en enda sort.  Ganska glest med frön, vi har inte tänkt skola plantorna, vi vill ha en enda friskt prunkande kudde.
Lätt gjort. Sen uppstår ett problem.  Palettblad växer kraftigt. Förr eller senare måste någor göras. Allra enklast: ta en sax och korta ner alla grenarna med bestämda klipp.
Den mörka årstiden är palettbladets fiende. Ljuset räcker inte till för att ge det en vacker tillväxt. Det sträcker på sig, blir rangligt. Samma recept: klipp till med saxen. När sedan våren kommer, antingen plantera om den eller ta nya skott och sätt som sticklingar.

EN ETTÅRING FÖR MÅNGA ÅR. CHILI.
Det var länge sedan chili blev bofast hos oss. Vi har den först som prydnad i fönsterkarmen och sedan som krydda i matlagningen. När vi hittar en sort som passar oss, dvs med lagom styrka, runt 5, så använder vi den under vintern men sparar alltid en frukt  till våren och sår fröna.  På så sätt har vi fått fram de tre sorter som vi har sedan många år.
På bilden grön Jalapenjo styrka 5, den har vi kvar. Den röda bredvid är en Habanero, styrka 10, som vi inte har kvar, för stark för oss.
Vår senaste hittade vi på Plantagen. Etiketten: ”Ökologisk Chili, ’Bonsi’, styrka 7”, Vi har läst vidare att den kommer från Umbrien i Italien och är en typisk mini-chili. Frukterna är jättesmå. bara 1,5 cm. långa.  Det är nog med ett par frukter för att få en måltid med sting.
Tanken är att den skall ersätta en annan mini, den på bilden, vars namn vi inte känner, men har haft i många år.
Chili är en ettårig växt, dvs vi sår den på våren, den blomstrar om sommaren och vissnar om hösten. Men då har den både blommat och bildat tjocka frukter fulla med frön som vi sår nästa vår. På det sättet blir ettåringen en växt för många år, nästan en perenn i fönsterkarmen.
Radsådd. Passar till frönas storlek, Man brukar säga att frön skall sättas på ett djup som är tre gånger fröets tjocklek. Chilifrön gror jättelätt.
Jord? Jo, vi blandar tvättad sjösand med vanlig såjord, hälften hälften.
Och sedan?
Plantorna börjar trängas med varandra. Nu    är det dags att skola dem. På bilden tre sådder med 5-6 veckors mellanrum. Vi har alltså skolat samma planta två gånger. För varje gång visar bilden hur växten såg ut när vi gav den en ny och större kruka. Första skolningen kunde gott ha skett lite tidigare. Tidsbrist förstås.
Lisa har sått sex frön i en kruka.. Nu trängs de, dags att ta upp dem och ge dem egna krukor.  Med lite lagom små fingrar går det lätt att att få frösådden på plats. Och då naturligtvis sätta dem i  vanlig planteringsjord.
Hon väljer inte vilka krukor som helst, bara sådana med hål i bottnen. Om hon råkar vattna för mycket kan vattnet lätt rinna ut 
den vägen.

DEN SKÖNA KONSTEN ATT SÅ.
Ett frö har vaknat. Rosenböna, Phaseolus coccineus.  Nu följer det sitt inbygda program: Det sträcker två blad uppåt, hjärtbladen, och en tjock rot neråt. Alldeles av sig själv.
Frön väcks av vatten. Men: temperaturen är också viktig för att fröet skal gro. När vi sår tropiska växter håller vi omkring 24 grader.
Men nu är det inbygda programmet slut. Bladen och roten måste börja arbeta på egen hand. Bladen skall lapa in ljus och suga upp en gas ur luften, koldioxid. Roten skall ta upp vatten ur jorden. Koldioxiden och vattnet innehåller de grundämnen som växten bygger upp sig av. Ljuset ger energi till byggandet.
Vi är väldigt förtjusta i att så. Ett enkelt och billigt sätt att skaffa växter. Bästa sättet att lära känna dem. Genom åren har vi sått och drivit upp ett stort antal av de växter vi berättar om här på sidorna. Vi har nästan alltid någon sådd på gång.
Just nu har vi tio sinningior från ett korsningsförsök i somras. Och tre  små euphorbior från lika många frön som modern skjutit ut i fönsterkarmen.

 

tid för anticimex 6 dec 8-12.

UTÖVER DET VANLIGA – SOM SKÖN KONST