Fin gammal dam med nya prydnader. Saintpaulia.

Världens största succé.

 

Bilden visar den  största succén i krukväxternas historia. I mitten en liten blyg viol från Östafrika, ursprunget till de båda hybriderna på båda sidor,
Så stor och praktfull har den lilla blyga blivit på 100 år. Och fått namnet Sainpaulia.
Den lilla violen upptäckes år 1891, bilden tog vi 1991. Till jubileet. Någon viol är den inte, den bara liknar en viol, därav artnamnet ionantha som betyder just det: liknar en viol.
De båda hybriderna vid sidorna kommer från Optimara-serien, som då var senaste nytt från Firma Holtkamp i Tyskland, dominerande på marknaden.  Formideal: en blommande bukett i en krans av gröna blad.
Åren efter hundraårsjubileet var saintpaulians storhetstid. Den kallades ofta världens populäraste krukväxt. Då lanserades massor av nya sorter, nya färger, inte minst tvåfärgade i vitt och blått, vitt och rosa osv.  Dessutom en flod av småsaintpaulior.
EN FAVORIT FRÅN USA. En av våra största älsklingar från storhetstiden är en minisort som vi hittade hos Mike Kartuz, en berömd odlare i Vista, Kalifornien. Namn: ’Pixie Blue’. Några år senare blev den introducerad i Sverige som en av de första i en minitrend.
Sorten härrör delvis från en krypande vildart, Saintpaulia mangungensis. Den krypande karaktären ser man på att den brer sig över krukan. med hjälp av utlöpare. Sedan får den ett hängande växtsätt.
SUPERMINI.
Den står i en äggkopp.  Blomningen är ymnig och strålande. Blommorna små som lillfingernaglar.  Den minsta bland de minsta. Även om Sinningia pusiilla är ännu lite mindre. liksom andra microminis av sinningia.’ se HÄR.
Själva har vi för länge sedan slutat med att ha minis i äggkoppar. det är för svårt i längdenTrevligt för stunden men för svårt i längden. Äggkopparna ör för små för både jord och rötter. Och de har inga hål för avrinning när man vattnat för mycket.
 SÄLLSKAPEN. Det var också under storhetstiden som det bildades två sällskap omkring saintpaulian, Saintpauliasällskapet, se HÄR och Gesneriastern,  se HÄR.. Det senare kallar sig efter den växtfamilj som saintpaulian tillhör: Gesneriaceae, på svenska gloxiniaväxter, ofta också kallad krukväxtfamiljen. Sällskapen håller sig också med medlemstidningar: Saintpauliavännen och Gesneriastnytt, båda jätteintressanta med artiklar om de olika släktena och arterna i  gloxiniafamiljen, hur de odlas och hur de har det i sina hemländer. Där finns också en bank med fröer och dessutom kan man önska sig blad från någon art eller sort som man själv skulle vilja odla upp.

Våra dagars saintpaulior.

På senare tid har inte mycket hänt. Det är som om saintpaulian funnit sin form för snart 30 år sedan och stannat där. En bukett i en krans av blad. Åtminstone om man skall döma av vad man ser i blomsterhandeln. Tvåfärgade blommor är förstås vanliga, ibland hittar man några minis.
Värre är att hela intresset för sainpaulior har avtagit. De tycks ha svårt att hävda sig bland alla ståtligare och färggrannare konkurrenter i butikerna.

TVÅ MODERNA FAVORITER.
Ändå finns det mycket spännande i produktion i dag. Holtkamp har exempelvis en serie ’Space Violets’ med både tvåfärgade blommor och brokiga blad. Dessutom flera sorter med fyllda blommor som små rosor.
Humako i Holland har presenterat både den eleganta ’Taita’ med sina hängande blommor och en hel serie med hjulmönster, så kallade chimärer.
Bland chimärerna är vi mest förtjusta i den blåvita ’Mandy,’  men de finns i många andra färger. I motsats till   vanliga saintpaulior går chimärerna inte att föröka med blad. Ordet chimär betyder illusion, inbillning .
Men var har dessa nyheter tagit vägen?  Ser man Humakos sortiment i en affär hittar man bara den vanliga buketten i olika färger plus en och annan tvåfärgad,
EN BLOMSTRANDE MARKNAD. Vid sidan av blomsterhandeln finns det en privat marknad, nästan hemlig, med de märkligaste hybrider. När vi kollade på Tradera i början av november hittade vi en jättelik samling med bilder på både konstiga och vackra hybrider, många hemmagjorda med ryska och baltiska namn. Sammanlagt 122 annonser vid samma tillfälle. Vi har handlat där genom åren, det har alltid fungerat fint.
Kolla i sidofältet, där har vi plockat samman sex av den nyaste sorterna. Glöm inte att läsa namnen, de är lika märkliga som utseendena. Vad sägs om namnet Chudotvdrrikia på saintpaulian här ovan.
Ett ännu större urval finns på Ebay, svindlande 1056 vid senaste räkningen. Också här vimlar det av sorter från Östeuropa, många ytterst märkliga.

Vår senaste favorit.
USA är sedan länge den odlade saintpaulians hemland. Ingen annanstans hittar man så många olika spännande hybrider som där. African Violet Society of America är en jättesällskap som har ett register med namn och bild på många tusen olika sorter. Bara på bokstaven S (från Sabrina Marie till Symphonett) finns över 500. Däribland Shirl’s Hawaiian Lei, vår senaste favorit.
SHIRL´S HAWAIIAN LEI. Det började med att vi såg den på en bild och läste om den i en amerikansk blogg:  ”What’s Blooming in the Plant Room?  
Jo, det som blommade var ”Shirl’s Hawaiian Lei’ och om den fick vi veta att hybridisören var den välkända Shirley Sanders, att hybriden lanserades  2004 och att den vunnit otaliga priser.
FRÅN ETT BLAD. Sedan hade vi tur. Ett blad dök upp på Tradera. Orotat. Vi satte det på vanligt sätt, se hur vi gjorde här intill.
Logg:
Bladet sattes 30-05.
En nybildad planta skolades i kruka 16-08.
Bilden ovan när den blommade togs 02-03 året därpå.
Med andra ord: det tog nio månader f
rån blad till full blomning. Men Shirl’s Hawaiian Lei är värd att vänta på. Nu två år senare blommar den för fjärde gången.

Blomrekord.

Saintpaulia ’Jet Trail’ blommar mer än någon annan saintpaulia vi haft. På bilden har den över 400 blommor.  Den är odlad från blad som vi fått från Ingrid Lindskog, grundaren av båda sällskapen.
Hemligheten bakom blomningen är sortens annorlunda växtsätt. Den växer inte i en enda rosett som det gamla idealet: en blommande bukett i en krans av gröna blad. I stället förgrenar den sig åt alla håll. Ungefär som en jordgubbsplanta förgrenar sig med utlöpare. Till slut hänger grenarna ner på alla sidor. Alla med blommor i topparna.
På bilden är vår ’Jet Trail’ lite över fyra år och har planterats om två gånger. Vi har ställt den i sin kruka ovanpå en annan kruka för att den ska få utrymme att växa.

EN FÅGEL FÖR LIVET – OCH EN BLOMMA.
I industrialismens barndom var livet svårt i de engelska gruvorna. Många faror. Värst var gruvgasen. När den kom smygande gällde det att upptäcka den i tid. Det var därför det alltid fanns med en kanariefågel i bur.  Fågeln var känsligare än de själva. Om den föll död ner från sin pinne så måste alla upp ur gruvan. Fågeln var  varningssignalen. Gruvgas!
Man kan utnämna saintpaulian till vårt moderna samhälles kanariefågel. Vi borde alla ha en saintpaulia i fönsterkarmen. Och iaktta den noga. När den ser dålig ut är det fara på färde.
Saintpaulians släkte och människosläktet har nämligen samma födelseort, samma ursprung, Rift Valley i Östafrika. Även om vi idag befinner oss långt därifrån både i tiden och i geografin,  förblir vi produkter av samma natur, samma klimat.
Den idealiska temperaturen för vår hud är densamma som för saintpaulians blad, Där saintpaulian trivs, där trivs vi. 
Vi reagerar på samma sätt för störningar i närmiljön vad gäller temperatur, ljus och luftfuktighet. Saintpaulian är bara så mycket känsligare. Precis som kanariefågeln var känsligare än den engelske gruvarbetaren.

 

 

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

UTÖVER DET VANLIGA – SOM SKÖN KONST