Ormbunkar. Alla är inte ömtåliga.

Venushår – delikat, ömtåligt.

Hur ömtåliga ormbunkar kan vara lärde vi oss av venushåret, Adiantum. Så delikat med sin sky av tunna gröna blad på smala stänglar. Och visst klarade vi den ett tag. Ett par veckor. Men sedan var det något vi missade, kanske fick den  för lite vatten, för låg luftfuktighet och så adjö med den. Den var för ömtålig för oss.

Vanligast av alla ormbunkar.

Spjutbräken, Nephrolepis exaltata har funnits i våra hem sedan ormbunkarnas stora tid i heminredning i slutet av 1800-talet. Den mest berömda sorten Bostoniensis, upptäcktes under en transport från Philadelphia till Boston år 1894, en spontan förändring av växtsättet, en mutation. Sorten blev en världssuccé med sina elegant böjda blad. Fortfarande kallas spjutbräken Boston Fern på engelska.
Spjutbräken är långt ifrån så ömtålig som venushåret men tål inte att man glömmer vattna den.  Ändå har vi haft den hos oss och njutit av dess eleganta grönska. Så länge det har gått. Alla växter måste inte hålla i åratal.

Tre bräknar: fågelbo, älghorn och hartass

Dessa tre är mycket annorlunda än venushår och spjutbräken. Framförallt mycket tåligare. Vi har haft dem alla i många år och inte haft några svårigheter med att hålla dem levande och fräscha.
Så kommer de också från en helt annan miljö. De lever i regnskogen men inte på marken som venushår och spjutbräken utan uppe i träden som ananasväxterna. Dessutom i en annan sorts skog, monsunskog, med lång torka mellan regnperioderna. De är epifyter, dvs de parasiterar inte på träden, de bara bor där och använder rötterna till att hålla sig fast.

FÅGELBOBRÄKEN, Asplenium nidus avis. är en typisk epifyt. Den sitter uppe i sitt träd och har det tufft. Brist på näring och  brist på vatten under månader av torka mellan  monsunregnen..
Bilden är från en skog nära Sepilok i nordöstra hörnet av Borneo. Man får en känsla av urtid. Så tillhör också  ormbunkarna våra allra äldsta växter, de fanns på dinosaurernas tid.
Varför fågelbo? Det ser man på bilden. När 1700-talets växtletare kom gående i skogen och tittade uppåt, vad var det de såg? Jo, alla de vissna bladen. Javisst. Växten ser ut som ett fågelbo.
Och det betyder också det latinska artnamnet. nidus = bo, avis = fågel.
Ibland hör man en annan förklaring till namnet. Se ner i bladtratten, vad ligger väl där? Jo några små ljusa föremål. Med god vilja kan man se att där ligger ägg i fågelboet.
Men det är förstås inte ägg man ser utan de nya bladen som är på väg upp. Och det är just ett sådant exemplar man skall köpa. Med visad växtkraft.
Nuförtiden hittar man fågelboet i nya former, vanligast med veckade eller krusiga blad. Själva tycker vi bäst om den  som mest liknar arten med sina släta glänsande blad som på bilden här.
Släktet Asplenium. innehåller flera hundra arter. En av dem är den som var vanlig på Carl Larssons tid groddbräken ute i sidofältet. Asplenium bulbiferum.

ÄLGHORNSBRÄKEN.  Platycerium alcicorne kan bli enorm  om den får växa fritt, Som här i Fairchald Tropical Botanic Garden i Miami.
Man hittar den rätt ofta i handeln. Den är är verkligt uthållig i ett hem. Men så har den samma problem som davallian. Svår att vattna.
Detta beror mycket på dess växtsätt. Den har två sorters blad. Sådana som liknar älghornen, de är de könsliga bladen med sporer på undersidan, se sidofältet. Och så har den en annan sorts blad som brer ut sig över jord, rötter och kruka som sköldar. Dessa gör det svårt att komma till med vattenkannan.
Men det dröjer innan problemet uppstår. Länge kan man ha sitt älghorn stående i fönsterkarmen och vattna det i krukan. Sedan får man försöka på andra sätt. T. ex att sänka ner hela krukan i ett vattenbad. 

Men
  vattna bara  inte för mycket. För litet är inte så farligt. Bladen är rejält torktåliga, det ser man på att de är klädda med ett fluffigt mjölaktigt vaxlager, ett av flera lager som försvårar avdunsting.
Det berättas att torkade och pressade blad som har legat i decennier i herbarier, har börjat växa när herbarierna råkat ut för en vattenläcka.Resten sköter lqavablocketR

HARTASSBRÄKEN
Davallia bullata. Tillhör våra stora favoriter. Den på bilden är tolv år och verkligt praktfull där den hänger. Dessutom tolerant mot försummelser. Men det finns ett problem. Krukan. Växten omsluter den helt med sina ludna rötter. Den har förvandlat sig till en boll.  Svårt att vattna. Vi hade det enkelt, den var lätt att haka ner och sänka ner den i en spann. Dessutom hade vi stengolv i rummet.
Hartassen är vanlig i handeln. Vi hittade ett ovanligt lyckat arrangemang på Flowerteam i Helsingborg. 
Den lilla davallian klamrar sig fast med sina rötter kring ett litet lavablock. Detta sitter fast i en svart keramisk skål. Och det är där man  vattnar.  Resten sköter lavan om, som drar upp vatten till rötterna, Växtsöttet påminner om det i naturen. Se bilden nedan.
Namnet  hartassbräken är bara till vardags. Officellt har den inget svenskt namn. Medan andra arter som tillhör samma släkte, krypbräkensläktet, har fått egna namn: kanin-, ekorr-, råttkrypbräken.
Kalla en växt efter råttor?
Vem tycker om råttor?
Hartassbräken är namnet på en annan ormbunke: Phlebodium aureum, Lättskött också den.  Vi brukade kalla vår Davallia bullata för lilla hartassen.
Här bredvid har en davallia hittat en växtplats hos en trädormbunke. Plats Singapore Botanic Gardens. Det är lätt att se hur den letar sig fram med sina ludna rhizomer för att få stöd här i världen och släcka sin törst.

Den rätta hartassen. ”Här ligger en hund begraven.”

PHLEBODIUM AUREUM.
Detta är den rätta hartassbräken. Också den en epifyt, växer som davallian här ovan, kryper fram med sina ludna rhizomer på stammen eller på en gren till ett träd. Man ser hartassarna nere i krukan på bilden.
Och precis som lilla hartassen är den lätt att ha i ett vanligt rum. På ett villkor. Att man har gott om plats. Och i motsats till davallian är den lätt att vattna. Även om inte i längden. Tassarna växer.
Det finns ett smeknamn på dessa bräknar med ludna rhizomer: ”Här ligger en hund begraven”.
Vi har haft hartassar genom åren men alltid med samma problem. De blir alltför stora med tiden. Mycket större än den på bilden.

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

UTÖVER DET VANLIGA – SOM SKÖN KONST