Förädlingar – förvandlingar.
Från blyga små örter i naturen till praktfulla blickfång därhemma.

FÖRÄDLING 1.
Palettblad.

Varifrån kommer alla de starka och glödande färgerna hos palettbladen? Ja, det är inte lätt att säga.  Ursprunget är en enda röra. En blandning av korsningar mellan olika arter från långt tillbaka i tiden.

Det enkla ursprunget i naturen.

NÅGRA EXEMPEL:
1. DET BOTANISKA SLÄKTNAMNET COLEUS  användes första gången 1790 och gavs åt en art från södra Vietnam.
2. NÄSTA COLEUS hörde hemma på Java och fick sitt namn 1836, Coleus blumei.
3. DÄREFTER COLEUS SCUTTELARIOIDES.  En art från Moluckerna (en ögrupp i södra Indonesien.)
4. ÄNNU EN COLEUS. En vildart från Sri Lanka. Bilden från Kandy Botanical Gardens. Coleusen på bilden fungerar som marktäckare, men de enskilda  bladens mönster känner man igen, trots att färgerna är svaga. Som ofta i det vilda.
DAGENS PALETTBLAD är alltså en salig blandning av olika arter. Gemensamt för dem är att de förr kallades blomsternässlor, att de hör hemma långt borta i Asien, att de är tropiska och alltså lämpade för klimatet inomhus.
SOM UTEBLOMMA. När palettbladen började dyka upp i Europa i mitten av 1800-talet var det främst som  sommarblommor. Brokiga mattor av palettblad började bre ut sig vid de engelska slotten. Det är lätt att förstå varför. De färggranna bladen och de höga ljusa blomspirorna. Bilden från en trädgård i vårt grannskap.
I själva verket används de också idag framför allt som uteblommor. Palettbladet utnämndes till och med till 2019-års sommarblomma.
SOM KRUKVÄXT. Vi tänker på barn  och oerfarna vuxna. Någon som vill lära sig hur växter skall sås, stickas och beskäras?
Då har palettbladen inga konkurrenter. Börja med dem. De gror eller rotar sig lätt och växer snabbt. Och pryder verkligen sin plats under hela processen.

Modernaste hybriden. Nytt artnamn.

Jämför med den vilda överst. Samma mönster men starkare färger. Mer kompakt. En hybrid ur Wizard-serien.
NYTT BOTANISKT NAMN.
Växters namn ändras inte så sällan. Oftast beror det på att vetenskapen går framåt och att man upptäcker dolda identiteter.
Pallettbladet har bytt släktnamn för några år sedan. Plectranthus scutellarioides ersatte då det gamla invanda Coleus blumei. I en mellantid har man kunnat se alternativet Solenostemon.
Under namnet P. scutellarioides finns det mängder av hybrider. SLU:s  hybridlistor anger runt 150 olika nammnsorter. Och i handeln finns det gott om olika frösorter. Ofta i kända serier som Wizard eller Rainbow.

FÖRÄDLING   2.
Exacum. 
 

Vi var själva där när det hände. Plats: Odense, Danmark. Tidpunkt: 70-talet. De danska odlarnas höstutställning. En helt ny krukväxt hade gjort entré. En praktfull boll med lysande blå blommor strödda över ett friskt grönt bladverk.
Blåöga.
Vi kände inte igen den. Varken av erfarenhet eller från litteraturen. Men hur såg det vilda ursprunget ut? Vi gick in på nätet: Exacum affine. Jo, det var en vild blåblommande ört från ön Socotra utanför Jemens kust.

Det enkla ursprunget i naturen.

Men ingen bild från naturen. Vi kom på en enkel lösning.
Vi köpte frön och sådde. Lätt gjort. Skira ljusnlå blommor på smala stänglar. Och vilken doft. Vi läste om den att på ön där den växte brukade den bilda täta blålysande bestånd.
Men skillnaden? Dessa båda versioner av samma växtart. Båda ljuvligt vackra, både dessa tunna stänglar med sina enstaka blommor och denna prunkande boll med sitt överflöd.
Vi häpnade. Hur var detta möjligt?
Vi träffade hybridisören, Erik Rosendal. Vi fick lära oss hur han arbetade i sitt växthus. Under många år hade han selekterat och korsat. Så hade han skapat den ena nya sorten efter den andra.
Och han visade oss vad som var i vänten: både vita och mörkare blå, både enkla blommor och fyllda. En bild på de fyra variationerna finns i sidofältet.
Allra vackrast tycker vi nog att den helt vita enkla är.
Sedan dess har vi alltid haft blåöga i någon fönsterkarm under säsongen. Med ännu flera förändringar. Blått i olika nyanser, ljuslila och mörklila, större och mindre blommor. Alla med olika sortnamn.

Modernaste hybriden. Blå med brokiga blad.

Den allra senaste har till och med fått brokiga blad.
En stor skönhet också den. Visst är det spännande med alla dessa förvandlingar.
Men doften, var tog den vägen? Borta för det mesta. Men en och annan sort har den kvar.
Så bra. Den tar vi.
Obs. Impecta säljer Exacum-frön. En av Erik Rosendals hybrider; ’Royal Dane White.’

FÖRÄDLING  3.
Kalanchoe

Rekord i förvandling.
Kalanchoe blossfeldiana.
En obetydlig växt i en ödslig natur, känd av några få, är idag förvandlad till ett flott prydnadsföremål älskat av en hel värld
Kolla bilden här. Två versioner av samma art. Kolla blommornas storlek, struktur och antal. Jämför.

Det enkla ursprunget i naturen. (Tillsammans med modern hybrid.)

Uppe till vänster den vilda. Tre röda blommor med fyra enkla kronblad vardera. Tre synliga blommor per planta var målet för odlaren. Sällan uppnått.  Hållbarheten inget vidare. Knopparna hade svårt att öppna sig.
Och så nu de åtta rosa till höger. Överdådiga blommor. Minst femdubbla storleken. Fyllda nästan till bristningsgränsen. En tiptop modern kalanachoe av idag.
Prydnadsvärde: stor show i fönsterkarmen.
DE FÖRSTA ROSORNA.  Det vill säga, det är bara den vita i mitten som tillhör Calandiva-gruppen: Rose Flowers.  En föregångare till Queen.
Blommorna är vackert fyllda, det är därför de kallas rosor.
De andra tre tillhör också en modern grupp, det ser man lätt på blomrikedomen.  Alla är vackra, men enkla i blomningen.
Det är lätt att förstå att den vita var en sensation i blomsterhandeln. Och sedan alla dessa färger och nyanser som dök upp efter hand.
SEDAN KOM DROTTNINGEN. Det skedde för tjugo år sedan, år 2001. Då introducerades Queen ’Rose Flowers’ av Gartneriet Knud Jepsen på Fyn, Danmark. Fyra olika färger.
HÄR ETT EXEMPEL. Ett överdåd av rosenblommor. Typisk Queen. Namn: Kalanchoe x ’Queen’ Senorita. Den har nu stått en månad hemma hos oss. En  favorit.  Den har öppnat nästan alla sina blommor. Ett fång av fyllda rosor. Som en fästmansbukett.
De nya Queen-kalanchoerna gjorde gartneriet världsledande. Över 35 miljoner producerade plantor om året inklusive en del snittblommor. Dessutom en försäljning av 150 miljoner sticklingar till 75 länder.  Vilken succé.  Worldwide.
Queen-sortimentet är enormt, alla dessa färger och nyanser, alla de olika enkla och dubbla blommorna, de högväxta eller kompakta. De är lätta att hitta på nätet. Kolla HÄR

Modernaste hybriden. Kalanchoe Queen ’King Size.´

QUEENSERIEN är en förädling av högsta klass. De så likformiga plantorna, deras kraftiga blad och stammar, som gjorda för att överleva långa transporter. Och denna mångfald av färger och nyanser på blommorna. Och inte minst: hållbarheten. En vanlig Queen kan hålla sig vacker i ett par månader. Man kan tycka att Queenblommorna har allt man kan begära.
Här är en av de förnämsta med blommorna i en tät flock. Också en av de största. Så heter den därefter: ’Kalanchoe Queen ’King size’
Men. Varning!
Efter alla lovord.
Den har sin begränsning.
Den      håller sig vackra i åtta veckor i vilken fönsterkarm som helst. Men sedan är den slut. Det är ingen mening med att försöka odla den vidare.
Och så skall det vara.
En Queen-kalanchoe mår bäst av att betraktas som en engångsblomma.  Som sådan är den i det närmaste oslagbar.
De som vill ha en växt att följa genom årstiderna och åren har mycket att välja mellan  bland andra arter.  Det är bara att titta runt här i vår webb-bok. Kolla exempelvis HÄR.

SÅ GÅR DET TILL.

1. HYBRIDISERING.

Se på penseln. Den förs av hybridisören. Han eller ofta hon fångar upp pollen från ståndarna hos de röda blommorna. Och överför det sedan till pistillerna på blommorna bredvid.
Pistillerna ser märkliga ut. Det beror på att allt vad blomblad heter har tagits bort så att de blivit helt frilagda. De ser ut små röda eller gröna tulpaner med vita märken i topparna.
När frömjölet träffar pistillens märke, sker en befruktning.
Sedan är det bara att vänta, veckor går, ett par månader, fröna är till slut färdiga att sås ut. Sedan är det att vänta igen. Men till slut dyker de nya plantorna upp.
Finns här något nytt och spännande? Javisst. Titta på den här. Och på den där. Kanske är här något nytt att satsa på.

2. SELEKTION.

Det händer alldeles av sig själv. Ibland. Som här på bilden.  På en och samma planta har några blommor ändrat färg. Plötsligt rosa blommor på en rödblommnde kalanchoe.
Det kallas mutation. Skall läsas: en slumpmässig förändring av generna. När odlaren upptäcker en mutation kan han skilja av den och göra den till en alldeles egen planta. Här rosablommande, förstås.
En förädlare iakttar sina odlingar varje dag. Letar. Så hittar han en förändring. Kan detta vara något nytt och alldeles extra? Ja, spännande. Detta kallas selektion.
Just kalanchoe är lämplig för selektion. Den har lätt att mutera. Inte bara K. blossfeldiana utan många andra arter i släktet.
(Släktets livskraft är stark. Se till exempel i sidfältet hur nya plantor föds i kanten på ett sönderrivet blad. (K. beharensis.)
Och är mutationen lovande är det  lätt att  avskilja den och föröka upp den. I kalanchoes fall räcker det med en mutation i ett enda blomblad för  att en ny sort skall kunna produceras i massupplaga.
Queen produceras vegetativt. Dvs med sticklingar. Varje liten stickling inrymmer den nya plantans alla egenskaper. Alla är syskon. Och lika varandra till förblandning.
Här bredvid ännu en överdådig
  krukbukett. Så här ser Kalanchoe x Queen ’Forever Pink’ ut efter fyra veckor. När man köper den brukar det inte vara så många blommor utslagna. Ibland bara en eller två. Men vilken potential!

VÅR SENASTE HYBRID.

En minisinningia, en av nio olika fröplantor. Ännu utan namn. Om man vsinningia-bebis-2-lagill prova på hybridiseringens ädla konst, då gör man klokt i att välja sinningia. Den är lätt att handskas med och snabb att få i blom.
Modern blev pollinerad tidigt på sommaren, Vi sådde fröna i augusti, det första gröna bladet visade sig i september, vi skolade dem i egna krukor i november och såg den  första blomman i december. Fem månader från frö till blommande planta.
De nio olika hybriderna skilde sig mycket från varandra, i färger, teckning, storlek, blomvillighet och inte minst i växtkraft.
Det gäller förstås att hitta några sinningior att börja med. Det vimlar av fröfirmor på nätet.
Sök med:

Sinningia seeds.